old stuff
Inte räcka till
Springa långt, långt härifrån
och aldrig mera komma tillbaka
Känslan av otillräcklighet infann sig,
och du försvann.
Likt nattens mörker tränger på i skymningen.
Utan att vända om, som om du vore
jagad av din egen skugga.
♦
Ljuset
Himlen är svart med ett litet hål av blått.
De ser så vackert ut med de ljusa,
i allt detta gråa.
Livet svänger, lika så humöret.
Måste det vara så?
Är de jag som bestämmer min
framtid, mitt öde?
Ibland undrar man vad de är för fel
på världen, har alla blivit galna?
Sedan undrar man, är de verkligen
dom som blivit galna?
Det kanske är jag som är galen.
Jag vet inte.
För jag är ingen som vet allt,
jag vet oftast ingenting.
Livet
Att vilja hjälpa men inte kunna
Tårarna rinner och bildar en blod pöl framför henne.
Hon sitter där på golvet, ensam & rädd.
Hennes hud är lika vit som ny fallen snö.
Du ville bara krama henne, men hon gick sönder.
Som skört glas splittrades hon itu och splittret blandades med blodet.
Och du stod bara där medan hon spreds var överallt.
Känslan av att inte räcka till ingav sig.
Känslan av skuld uppenbarade sig.
¤