Mitt enda liv

Himlen är svart med ett litet hål av blått.
De ser så vackert ut med de ljusa,
i allt detta gråa.
Livet svänger, lika så humöret.
Måste det vara så?
Är de jag som bestämmer min
framtid, mitt öde?
Ibland undrar man vad de är för fel
på världen, har alla blivit galna?
Sedan undrar man, är de verkligen
dom som blivit galna?
Det kanske är jag som är galen.
Jag vet inte.
För jag är ingen som vet allt,
jag vet oftast ingenting.