Så långt borta men ändå så nära.
Hon låg där på sängen och såg så fridfull ut.
Det var som att man kunde inbilla sig att hon log.
För hon såg verkligen lycklig ut.
Lågorna slingrade sig runt hennes kropp.
Hennes vita kropp blev allt mer svart.
Röken nådde upp till taket nu.
Men hennes själ hade förlängesen lämnat hennes kropp.
Hon satt och såg allt uppifrån himlen nu.
Och de var så vackert.
Kommentarer
Trackback
